Sveriges kristna socialdemokrater antog uttalande rörande hemlöshet på sin kongress i Malmö. Uttalandet i sin helhet återges i bifogad länk.
http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/hemloeshet-foer-barn-aer-ovaerdigt-ett-vaelfaerdssamhaelle-309089
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Under första kvartalet fick våra beslutsfattare uppgifter från Socialstyrelsen och Kronofogdemyndigheten att 239 barn blivit vräkta i år. Det är anmärkningsvärt att det ska behöva ta över fyra månader för våra beslutsfattare att få vetskap om att det vräks barnfamiljer nästan dagligen i detta land. Bara i år har alltså 239 barn + föräldrar blivit vräkta från sina hem under den regering som gick till val med ”Inga barn ska vräkas från sina hem”. Alla dessa familjetragedier som skett ska nu oppositionen använda som argument för att vinna politiska poäng inför kommande val. Men en genomförbar handlingsplan för att lösa hemlösheten och de vräkningar av familjer som sker dagligen i vårt land, den lyser med sin frånvaro. Samtidigt är det lätt att förstå oppositionens lågmälda och totalt intetsägande argument när det under deras egen regerings två sista mandatperioder vräktes mellan 7500-10 000 barn. Ca 85 % av alla dessa vräkningar berodde på sena eller uteblivna hyresinbetalningar och hade kunnat förhindras med hjälp av en sedan länge instiftad lag. Med stöd av Jordabalken (1970:994) (JB) 12:44 stycket 4 p1 kan myndigheten åta sig betalningsansvaret för den aktuella bostaden, med det resultatet att vräkningen stoppas, oavsett vilken inställning den aktuella hyresvärden har. Men då varken ansvariga politiker eller tjänstemän törs använda sig av den blir också vräkningarna ett faktum. Istället för att använda våra fattiga människors livsöden för egen vinning, i populistiska uttalanden, och för att vinna politiska poäng, kanske ett autogiro på hyran och stöd i hemmet för att behålla det. Detta skulle kunna vara en alternativ lösning till den vidriga människosyn politiker, tjänstemän och andra uppvisar mot våra fattiga medborgare.
SvaraRaderaRolf Nilsson
Föreningen Stockholms hemlösa
I över 100 år har vi tillåtit en Socialtjänst, kyrkor, ideella och ekonomiska föreningar och dessutom olika aktiebolag bygga upp hela sin grund på att hjälpa hemlösa. Men då hjälpen inte bygger på vad en hemlös människas primära behov består av, blir konsekvensen att detta bara skapar en massa arbetstillfällen åt redan etablerade personer på hemlösa människors bekostnad. För att dessa "hjälpande" system ska kunna expandera behövs även ett växande underlag, vilket också det ständigt ökande i antal hemlösa i Sverige påvisar. Detta trots olika försök att dölja detta genom att hela tiden omdefinera vad en hemlöshet egentligen betyder.
SvaraRaderaDenna mycket uppenbara ickefungerande hjälp omsätter i vårt land bara i skattemedel ca 11 miljarder, vilket är en siffra Lunds Universitet sammanställt utifrån att varje hemlös kostar runt 600 000 om året.
Det är anmärkningsvärt att varje hemlös kan kosta samhället så mycket, utan att bli hjälpt med det primära behovet, ett tryggt hem?
Eller kanske är det just därför kostnaden är så hög?
Ännu mer häpnadsväckande blir om vi ser det från en annan infallsvinkel. Den vinklingen som gör att varje hemlös vi har i vårt land är så mycket värd för alla ”hjälparna” att människor och organisationer som jobbar med att hjälpa hemlösa fördelar 600 000 mellan sig för att hålla dessa människor kvar i hemlöshet!
Är det då inte dags för ett nytt och mänskligt agerande i denna fråga?
Då menar jag inte att den idag avlönade ”hjälpande” personalen ska ges möjlighet att känna sig ännu mer självgoda i sitt jobb än de redan gör idag. Nej, med mänskligt menar jag att våra hemlösa människor ska ges en ärlig chans till möjligheten till ett värdigt liv med ett fungerande privatliv i ett tryggt hem.
Vi kanske till och med skulle kunna göra en unik studie här i Sverige, där människor som idag på nåder lever i något av alla lukrativa villkorade boenden “testades” att klara av ett eget integrerat hem. Denna “test” bör då för trovärdighetens skull genomföras med samma stöd och den “hjälp” människor får idag för att klara av att bo som uteliggare, på härbärgen eller i något av otaliga benämningar på de befintliga vinstdrivande ”boendeformerna”. Det skulle inte vara svårt att finna personer som under många år smittats av ett sjukt och omänskligt samhälle som fortsätter smittas av en “Reinfeldtdeffekt” fortsätter sprida den smittan i vårt land som i folkmun kallas hemlöshet.
I vårt välfärdssamhälle har vi råd med respekten för individen. Vi har råd att respektera den enskilda individens förutsättningar, behov och önskningar om ett autonomt liv. Spelar ingen roll om du är där du är pga. olycka i livet, arbetslöshet, dyslexi, psykos, psykopati, skilsmässa, olycksfall i arbetet eller vilken anledning man kan tänkas hitta på. Respekten för individens behov och förutsättningar har vi i vårt välfärdssamhälle, med grundläggande solidariska värderingar om individens rätt, råd med!
Sluta prata om hemlöshet som om det vore en psykiatrisk diagnos – det är en diagnos på samhället – inte på individen.
Rolf Nilsson
Ordf. Föreningen Stockholms hemlösa